Bostadslösheten bland barn är ett allvarligt problem som ökar och har uppmärksammats alltmer under den senaste tiden, såväl i olika media som i en del forskningsprojekt.

FoU Södertörns rapport nr 155/17, Bostadslöshet som uppväxtvillkor,  är en dokumentation av en studie av barnfamiljers bostadslöshet med särskilt fokus på dess konsekvenser för familjemedlemmarnas vardagsliv. Studien genomfördes som ett samarbete mellan FoU Södertörn och Familjecentralen Vårby.

Under vecka 11 uppmärksammades studien genom inslag i P4 Stockholm under fyra dagar, tisdag – fredag. I programmen berättades om några familjers svåra bostadssituation med intervjuer med barn och föräldrar. Intervjuer med rapportens författare förekom också. Se följande länkar:

Sveriges radio 

Sveriges radio

Samma vecka, den 15/3, publicerade Dagens Samhälle, en tidning för offentliga beslutsfattare en artikel av Eva Nyberg, f.d. forskningsledare vid FoU Södertörn, och Monica Brendler Lindqvist, f.d. chef för Röda Korsets Center för torterade flyktingar. Rubriken var Ökande acceptans för dåliga uppväxtvillkor för barn. Se följande länk:

Dagens samhälle

Ämnet var hur bostadslösheten angriper de flesta av en barnfamiljs livsområden och försvårar stödjande och behandlande insatser såväl inom socialtjänsten som psykiatrin. Genom artikeln i Dagens Samhälle tog FoU Södertörn plats i samhällsdebatten om barns bostadslöshet genom att redaktören anknöt den till tidigare artiklar i samma tidning, en av SABO:s vd och vd:n för det kommunala bostadsbolaget i Göteborg, en av Hans Swärd och Per Eriksson, akademiska aktörer sedan länge i frågan om hemlöshet.

Man kan förvänta att problemet bostadslöshet aktualiseras ytterligare genom att ett stort antal flyktingfamiljer just nu kommer att bli bostadslösa när de förlorar sina kommunala bostadskontrakt efter några år i Sverige. Eftersom de har små möjligheter att skaffa sig en annan bostad på egen hand är det i praktiken fråga om vräkningar, även om det administrativa Sverige hävdar att vräkning förutsätter ett förstahandskontrakt på en bostad. Ser vi tillbaka historiskt på begreppet vräkning så är det nog snarast knutet till en praktisk situation och inte till en administrativ. Vräkning i den praktiska definitionen drabbar just nu många barn, såväl i familjer som ensamkommande. Samtidigt har vräkning av barn alltid varit en känslig fråga i Sverige. Det motiverar särskilt att dessa barns situation uppmärksammas i forskningssammanhanget.