Rapportkategori: Försörjning, arbete, bostad

151/17 Barnet mellan raderna – en intervjustudie om barn och ekonomiskt bistånd

Rapport nr 151 Författare: Eva-Marie Åkerlund FoU Södertörns skriftserie nr 151/17 Se filmen I Barnet mellan raderna- en intervjustudie om barn och ekonomiskt bistånd diskuterar socialtjänstpersonal sitt arbete med ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Här behandlas ideal, idéer och praktik, och inte minst konsten att fånga barnet i den fattiga familjen. Rapporten visar hur professionen lägger vikt vid barns situation samtidigt som den sällan träffar det enskilda barnet. Det är i utredningen av föräldrarnas ekonomi som kunskapen om barnens situation ska hämtas in. Här framträder bilden av att barnet behöver skyddas. Vilka innebörder knyts till detta skydd? Vad kan det få för konsekvenser? Är det möjligt att skydda barn från sin familjs ekonomiska situation. Frågorna knyts samman i ett avslutande kapitel. Rapporten är tänkt att ge inspiration och medverka till en fördjupad diskussion om hur de yrkesroller inom socialtjänsten som är organiserade kring uppgiften att arbeta med ekonomiskt bistånd i barnfamiljer kan utvecklas, en utmaning nu när FN: s barnkonvention om barnets rättigheter ska få en starkare ställning i den svenska...

Mer...

138/15: Arbetsrehabilitering i samverkan

– En utvärdering av Remiss- och kartläggningsteamet och Samverkansteamet i Huddinge. Rapport Arbetsrehabilitering Författare: Åsa Bringlöv. FoU Södertörns skriftserie nr 138/15 Rapporten visar att deltagarna får bättre hjälp än tidigare – men det är begränsat till den tid då de ingår i insatsen. För en stor del av deltagarna är svårigheterna inte temporära. De kan vara i behov av omfattande individuellt utformat stöd av en typ som idag inte ingår i det normala arbetet i myndigheterna, även efter insatsen. En fråga som kan ställas är: Vilka förändringar krävs i myndigheternas reguljära verksamheter för att kunna ta emot och fortsätta det påbörjade arbetet med individer med behov av individuellt anpassat stöd? Rapporten är en utvärdering av två insatser för personer som står utanför arbetsmarknaden till följd av komplex och långvarig ohälsa och som behöver stöd och hjälp från flera aktörer: Remiss- och kartläggningsteamet (REKA) och Samverkansteamet Huddinge (SAM). Under en period på 18 månader har FoU Södertörn följt de två verksamheterna.  Samordningsförbundet i Huddinge, Botkyrka och Salem, (HBS), finansierar insatser och projekt för att möjliggöra ett samlat stöd till personer som är i behov av samordnad rehabilitering. Uppdraget var att följa insatserna REKA och SAM i form av en lärande utvärdering. I utvärderingsuppdraget har ingått att: kartlägga och dokumentera insatsernas arbetssätt och metoder och dess deltagare, utvärdera insatsernas effekter på deltagarna och samverkande myndigheter och nyttan av dem, besvara frågan om...

Mer...

137/15: Jakten på pappren eller kampen om tiden

– om arbetet på försörjningsstödsenheten Rapport nr 137 Behov av ekonomisk hjälp är det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten. Handläggning av ekonomiskt bistånd är också en av de vanligaste arbetsuppgifterna en socialsekreterare kommer i kontakt med under sitt yrkesliv. I rapporten ”Jakten på pappren eller kampen om tiden” söks, genom fältobservation, svar på den något naiva frågan: ”Vad gör man på försörjningsstödsenheten hela dagen?”. I samtal med de anställda har sedan diskussionen om varför man gör det man gör utvecklats. Resultaten visar att det är handlingen, dokumentet, som står i centrum i arbetet med försörjningsstöd. Resultaten bekräftas av tidigare forskning. Socialsekreterarna lägger störst del av sin arbetstid på administration och tekniska rutiner. Hur ska detta tolkas? Är resultaten bra eller dåliga? Det beror förstås på vad målsättningen är. Ska en försörjningsenhet vara en rent administrativ, kontrollerande, beslutande och utbetalande myndighet? I sådana fall, varför är denna funktion organiserad under socialtjänsten och inte under till exempel Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen? Socialsekreterarna som hörs i denna rapport tycks dock mena att arbetet är mer komplext än så. Under samtalen med socialsekretera har en känsla av hopplöshet gått i skuggorna. Färre klienter, mer tid, mer resurser är alla eniga om att de behöver för att kunna gör ett gott arbete, men få tycks tro att detta kommer att åhöras och än mindre realiseras av överordnade och politiker. Samtidigt har socialsekreterarna en uppenbar yrkesstolthet....

Mer...

116/13: Studieinriktad rehabilitering – Supported Education ur tre perspektiv

– en bild av Supported Education under svenska förhållanden. Rapport nr 116 Författare: Gunilla Borg, Ulrika Liljeholm & Anna-Karin Bengs Rapport 116/13 Äntligen, kan man väl säga, har studiefrågan kommit att tas på allvar inom en av Sveriges kommuner – Södertälje. Sedan flera år erbjuds arbetsinriktad rehabilitering, där Supported Employment varit en viktig metod och arbetssätt. Från och med 2010 har arbetet utvecklats till att även omfatta Supported Education – det vill säga studier som en del i rehabiliteringen. Denna rapport är en av de första som beskriver arbetet med Supported Education i Sverige. Mot bakgrund av att det rör sig om ett område där det ännu finns mycket litet skrivet har det varit viktigt att ge en bred introduktion till arbetssättet. Det har inneburit att vi redovisar tre delstudier: en genomgång av internationell forskning med relevans för Supported Education, en intervjuundersökning där brukarnas erfarenheter står i fokus, en kartläggning av organisatoriska förutsättningar och ramar för arbetet med Supported Education i Södertälje.   Tillsammans ger de en sammanhållen bild av Supported Education under svenska förhållanden och möjligheter och svårigheter som möter brukare och professionella som på olika sätt är involverade i denna stödmodell. Rapporten inleds med en för alla delstudier gemensam introduktion, därefter följer de tre delstudierna. Delstudierna kan läsas var för sig. Författarna har sedan 2010 arbetat i det treåriga Projektet Stöd i Studier Supported Education i Södertälje....

Mer...

113/13: Arbete och studier för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

– utvärdering av ett projekt som finansierades av samordningsförbund Rapport nr 113 Författare: Hjördis Gustafsson. Rapport nr 113/13 FoU-rapporten och projektets slutrapport, med arbetssätt, går att ladda ner. Det tvååriga projektet UtiJobb finansierades av samordnings- förbundet HUSAM i Huddinge och pågick 2011 – 2012. Såväl deltagare som projektmedarbetare har intervjuats vid flera tillfällen. Projektchef, HUSAM:s samordnare och samverkansparter har intervjuats enskilt vid enstaka tillfällen. Projektet riktade sig till personer mellan 18 och 64 år som fått minst en neuropsykiatrisk diagnos. För att delta ställdes ytterligare krav. De skulle kunna nå arbete inom 12-18 månader; ha påbörjade rutiner för sin dagliga livsföring; förstå och acceptera sin funktionsnedsättning; gärna ha tidigare arbetslivserfarenhet; ej ha utvecklingsstörning eller pågående missbruk. Då det var ett litet antal sökande som uppfyllde kriterierna erbjöds andra, med sämre förutsättningar, plats. Man kan säga att målet att minst 50 deltagare skulle genomgå projektet kom i konflikt med kriterierna för deltagande i projektet. En revidering av målen gjordes det andra året då beslutet om 40 deltagare togs. Projektet uppnådde därmed de uppsatta målen: 43 personer har deltagit i insatsen (målet var minst 40 deltagare); 30% var efter utskrivning i arbete (nystartjobb, lönebidrag, OSA) eller studier (målet var minst 25%). Den övergripande bedömningen är att projektmedarbetarna har stått relativt ensamma med beslut om vilka som skulle delta och hur arbetet skulle utformas. Att projektmedarbetarna anpassade verksamheten till de brukare som skrevs...

Mer...