Författare: Adam Jonsson

Rapport nr 162

Våld i nära relation är klassat som ett nationellt folkhälsoproblem. Den huvudsakliga utmaningen för samhällsbärare (forskare, politiker, polis, socialtjänst, åklagare, kvinnojourer m.fl.) verksamma på området är det omfattande mörkertalet. Varje dag polisanmäls ungefär 50 fall av misshandel i Sverige där gärningspersonen varit en närstående till offret. Denna registrerade brottslighet uppskattas emellertid endast utgöra knappt fyra procent av den faktiska, totala utsattheten.

För att förbättra förutsättningarna för stoppa våldet i sig – att genom tidig upptäckt och intervention förebygga och förhindra att våld uppstår och eskalerar – genomförde Polisregion Stockholm pilotprojektet Huskurage i tre kommuner: Nacka, Värmdö och Tyresö. Projektet pågick från mars 2016 till och med januari 2017 och utvärderades av FoU-Södertörn. Syftet med projektet var att implementera en policy i flerfamiljshus. Policyn förordar tre åtgärder vid oro om pågående våld i en grannlägenhet: (1) Att ringa på dörren för att förvissa sig om situationen. Om det är fråga om pågående brott kan det avleda den misstänkte förövarens uppmärksamhet och således förhindra fortsatt misshandel; (2) Att ta hjälp av en granne för att få kontakt med det befarade brottsoffret i lägenheten; (3) Att de boende ringer polisen, vilket alltid är en förstahandsåtgärd i en akut eller hotfull situation. Att ha infört Huskurage innebär att policyn affischerats på anslagstavlor i varje port i ett bostadsbestånd och att de boende informerats om insatsen via brevlådeutskick.

Rapporten påvisar att ytterst få medborgare i försökskommunerna över huvud taget kände till policyns existens eller tagit del de kommunikativa insatser som genomfördes under projektperioden. Utvärderingen konstaterar vidare att det föreligger tydliga skillnader avseende graden av civilkurage i bostadsområden med olika social och demografisk sammansättning. Det finns dessutom indikationer på ett positivt samband mellan den självskattade graden av social kontroll och sammanhållning i undersökta bostadsområden och benägenheten att försöka avbryta pågående våld i en grannlägenhet; desto bättre sammanhållning, desto högre civilkurage.

Rapporten konstaterar att framtida kommunala satsningar på Huskurage bör föregås av en formell och väl förankrad ansvarsfördelning mellan polis, socialtjänst och bostadsbolag. Implementeringen bör vidare beakta de psykologiska mekanismer som påverkar människors civilkurage i nödsituationer och att det finns olika utmaningar med införandet i olika typer av bostadsområden. Avslutningsvis behöver respektive organisation rusta inför en potentiell ökad anmälningsbenägenhet och ett ökat antal våldsutsatta och vittnen i behov av stöd.