– mellan 2005-2007 följdes en kvinna och sju män, som nyligen frigivits eller stod inför att friges från anstalter

SoRADrapport50[1]

Författare: Hjördis Gustafsson.

SoRAD-rapport nr 50, 2007

Under en tidsperiod på mellan ett och två år, 2005-2007, följdes åtta personer, en kvinna och sju män, som nyligen frigivits eller stod inför att friges från anstalter i Stockholmstrakten. Fem personer var födda på 1980-talet, de övriga tre på 1950- och 60-talen. De flesta hade sitt ursprung utanför Europa, det vill säga de var själva födda, eller hade minst en förälder född utanför Europa.

Tre personer begick nya brott som förde dem tillbaka till häkte respektive anstalt under den studerade tiden. Fem personer dömdes däremot inte för nya brott under motsvarande tid.

I rapporten berättade de intervjuade om relationer till anhöriga och möten med professionella, om arbetsliv och strategier att motstå kompisar och droger.

Vad som förenar dem som inte dömdes för nya brott var att de uttryckte en vilja att ändra sina liv och att de beskrev negativa omständigheter som deras livsstil fört med sig. De såg också ett alternativt liv till drogerna framför sig som de tyckte var värt att satsa på. Till stor del handlade det alternativa livet om en önskan om förändring i relationer till närstående. De ville upprätta ett gott förhållande till familj och flickvänner samt ta ansvar som föräldrar.

Klienterna som intervjuades ingick tidigare i ett projekt finansierat av Mobilisering mot narkotika. De följdes då genom återkommande intervjuer. När projektet avslutades fortsatte utvärderaren kontakten med de klienter som ingått i projektet. Syftet var att dokumentera vad som hände med de intervjuades ambitioner efter det att de frigivits villkorligt och att undersöka vilken roll olika samhällsorgan och andra kan spela under denna period.

Rapporten kan beställas gratis på: info@fou-sdoertorn.se