– hur klienter och personal upplevt samlokalisering av verksamheter och individuellt utformad behandling mer mera.

Rapport_nr_87

Författare: Åsa Bringlöv och Maribel da Mata. Rapport 87/10

Med satsningen Vårdöverenskommelser inom missbruksvården ville staten skapa förutsättningar för en missbruksvård som är tillgänglig och anpassad för personer med tungt och långvarigt missbruk. Botkyrka är en av de kommuner som har bedrivit ett utvecklingsprojekt inom ramen för satsningen.

Utvecklingsarbetet rymde flera olika delar: samlokalisering av verksamheter och ökad kompetens hos personalen liksom ökad tillgänglighet till insatserna och individuellt utformad behandling. I den här utvärderingen beskrivs hur klienter och personal har upplevt utvecklingsprojektet.

Intervjuerna med klienter och personal som ligger till grund för rapporten belyser att vården av personer med tungt missbruk är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet från personalens sida. Stödet ska finnas tillgängligt under lång tid, och vara anpassat till en målgrupp som ofta är socialt marginaliserad, har hög återfallsfrekvens, en livssituation som präglas av sociala problem, svaga sociala nätverk, ofta står utanför arbetsmarknaden och där somliga saknar bostad. Det är inte främst de korta väntetiderna som klienterna lyfter fram som det betydelsefulla med det bemötande de har fått vid den gemensamma missbruksenheten. Istället är det att personalen inte har ’släppt taget’ om dem vid återfall utan att de har fått en chans att fortsätta kontakten. De framhåller bemötandet från personer inom vården som betydelsefullt. Att bli lyssnad på, bemötas med respekt och bli tagen på allvar.

Personalen beskriver att de arbets- och samverkansformer som har utvecklats under projektet har lett till förbättrade möjligheter att etablera en relation mellan behandlare och klient. Även användandet av och kompetensutvecklingen i MI beskrivs av personalen ha skapat goda förutsättningar för en god relation mellan klient och behandlare.
Ytterligare en erfarenhet av projektet är att kort väntetid och vårdplanering inte är tillräckligt. Att klienterna har fått tid och att vårdplaner har gjorts upp inom de utsatta tidsramarna innebär inte med självklarhet att klienterna alltid har fått insatser. För det krävs resurser och även ett utbud av adekvata insatser.

Detta är den tredje rapporten från FoU-Södertörn som behandlar lokal behandlingsgaranti. Liksom denna kan de beställas eller laddas ner. Tidigare rapporter är:
Nr 74/09: Missbruksarbete i förändring – en missbrukssektions förändringsarbete av utredningar och öppenvårdsarbete. Av Anna Larsson med material av Jenny Fransson Liljedahl.
Nr 83/10: Korta väntetider och uppsökande verksamhet – om förändringsarbetet vid en missbruksenhet. Av Hjördis Gustafsson.