Författare: Eva Samuelsson och Irja Christophs

Rapport nr 158

Den kommunala missbruksvården erbjuder stöd och behandling till personer med alkohol- och narkotikaproblem. Detta kan ske i form av psykosociala behandlingsinsatser eller olika stödinsatser såsom boende, kontaktperson och sysselsättningsaktiviteter. Det saknas dock samlad kunskap om vilka insatser som erbjuds i olika kommuner och på vilket sätt detta sker. Syftet med denna kartläggning av öppenvården för vuxna med missbruksproblematik i Södertörnskommunerna och Region Gotland har varit att öka kunskapen om variationen av tillämpning av olika metoder och insatser och vad som kännetecknar de olika enheternas verksamheter.

Vilka är de viktigaste slutsatserna?

  • Utbudet av öppenvårdsinsatser är relativt likartat i de olika kommunerna – återfallsprevention, tolvstegsprogram och motiverande samtal är de vanligaste insatserna
  • De stora kommunerna sett till befolkningsmängd kan erbjuda det största utbudet av insatser
  • Annan öppenvård med oklart innehåll och evidensläge är också vanligt
  • Den grad i vilken insatserna ges som service eller bistånd, privat eller egen regi skiljer sig dock åt i stor utsträckning
  • Den organisatoriska utformningen av verksamheterna varierar (köp/sälj, privat/egen regi)
  • Samverkan kring klienter med komplexa vårdbehov är fortsatt problematisk
  • Systematisk uppföljning saknas generellt

Några exempel på arbetssätt

I Huddinge finns ett välfungerande arbetssätt med fokus på unga vuxna (ålder 20–29 år). Två socialsekreterare arbetar specifikt med denna målgrupp i samarbete med en uppsökare. Dessa socialsekreterare har hälften i ärendeantal i jämförelse med övriga handläggare och har därmed mer tid och resurser att bygga relationer och arbeta motiverande. Team kring unga vuxna finns även i Botkyrka (ålder 18–25 år) i samverkan med barn- och ungdomssektionen samt i Värmdö.

I Tyresö finns ett upparbetat samarbete mellan vuxenenheten och barn- och ungdomsenheten kring föräldrar med missbruksproblem där handläggare från vardera enheterna bidrar med sin respektive kompetens. Arbetssättet har gett tidigare insatser och positiva omdömen från de inblandade. För att förbättra samverkan kring personer med missbruk och psykisk ohälsa finns också en beredningsgrupp bestående av chefer, samordnare och handläggare för att undanröja stuprören och nå helhetslösningar i specifika ärenden.

Nynäshamn har ett intressant utvecklingsprojekt där de arbetar med att upparbeta tätare samarbete med barn- och ungdomsenheten. I utvecklingsprojektet prövas Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Supported employment (SE). Vidare ska anhörigstödet utvecklas, informationen om det stöd som finns att tillgå ska nå fler kommuninvånare, och samordningen internt och med externa aktörer ska förbättras.

Nacka kan ses som ett innovativt exempel genom införandet av LOV (Lag om valfrihetssystem) för öppenvårdsinsatser, något som kan tänkas öka valfriheten för den enskilde. Gotland erbjuder en hög andel av sina öppenvårdsinsatser som service utan föregående biståndsbeslut. Salem har ett sammanhängande arbetssätt, där socialsekreterarna arbetar både med utredning och behandling och i nära samarbete med landstingets beroendevård.

Vissa kommuner har kommit längre med systematisk uppföljning. I Södertälje arbetar man med UBÅT (uppföljning och beskrivning av åtgärder) för att kunna koppla specifika insatser till förändringar i klientens situation. I Haninge påbörjas arbetet med att använda ORS och SRS för att mäta klientens förändring och hur de upplever behandlingssessionerna. Båda dessa tillvägagångssätt ger goda förutsättningar att få ökad kunskap om hur insatserna fungerar för klienterna.

Hur kan missbruksvården utvecklas?

  • Ökad samverkan inom kommuner för att förbättra samarbetet kring personer som har behov av insatser från flera enheter
  • Ökad samverkan mellan kommuner för att ta del av varandras erfarenheter, arbetssätt och insatsutbud
  • Ökad samverkan med landstinget, framför allt i form av integrerade team och med fokus på unga vuxna
  • Ökad användning av lokalt utformad systematisk uppföljning för att få kännedom om behov och erfarenheter hos klienter och hur insatserna fungerar

 

För frågor om kartläggningen, kontakta irja.christophs@fou-sodertorn.se