– om arbetet på försörjningsstödsenheten

Rapport nr 137

Behov av ekonomisk hjälp är det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten. Handläggning av ekonomiskt bistånd är också en av de vanligaste arbetsuppgifterna en socialsekreterare kommer i kontakt med under sitt yrkesliv. I rapporten ”Jakten på pappren eller kampen om tiden” söks, genom fältobservation, svar på den något naiva frågan: ”Vad gör man på försörjningsstödsenheten hela dagen?”. I samtal med de anställda har sedan diskussionen om varför man gör det man gör utvecklats.

Resultaten visar att det är handlingen, dokumentet, som står i centrum i arbetet med försörjningsstöd. Resultaten bekräftas av tidigare forskning. Socialsekreterarna lägger störst del av sin arbetstid på administration och tekniska rutiner. Hur ska detta tolkas? Är resultaten bra eller dåliga? Det beror förstås på vad målsättningen är.

Ska en försörjningsenhet vara en rent administrativ, kontrollerande, beslutande och utbetalande myndighet? I sådana fall, varför är denna funktion organiserad under socialtjänsten och inte under till exempel Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen? Socialsekreterarna som hörs i denna rapport tycks dock mena att arbetet är mer komplext än så.

Under samtalen med socialsekretera har en känsla av hopplöshet gått i skuggorna. Färre klienter, mer tid, mer resurser är alla eniga om att de behöver för att kunna gör ett gott arbete, men få tycks tro att detta kommer att åhöras och än mindre realiseras av överordnade och politiker. Samtidigt har socialsekreterarna en uppenbar yrkesstolthet. De finner glädje i sina jobb, som de anser vara viktiga. Med denna rapport är förhoppningen att bidra till att synliggöra det komplexa arbetet, och ge ett bidrag till en diskussion om förutsättningar och arbetsförhållanden såväl som det egentliga syftet med ekonomiskt bistånd.

Författare: Karin Steive. FoU Södertörns skriftserie nr 137/15