– Erfarenheter från en arbetsmodell vid komplicerade vårdnadskonflikter

Rapport nr 125

I det familjerättsliga arbetet vid tingsrätt och kommunal familjerätt är det en grupp barn och ungdomar som inte blir tillräckligt hjälpta av de vanliga arbetsmetoderna. Domar om umgänge följs inte av föräldrar och familjerättens samarbetssamtal har en del föräldrar svårt att ta tillvara som en resurs för att göra överenskommelser till sitt barns bästa.

På FoU-Södertörn pågick under 2009 – 2012 ett projekt med titeln: Barn med föräldrar i svår vårdnadskonflikt – att söka hållbara samarbetslösningar mellan separerade föräldrar. Familjerätten i FoU-Södertörns ägarkommuner då, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö, önskade tillsammans med tingsrätterna Södertörn, Nacka och Södertälje, prova och lokalt anpassa några arbetsmetoder med målgruppen barn som tvingas leva med föräldrar i långvariga konflikter om sina barn.

Arbetsmodellen Koordinator, som denna rapport handlar om, är utformad för föräldrar med de svåraste och mest långvariga konflikterna, även om den passar lika bra för dem som själva förmår utveckla en viss försonlighet mot varandra. Inspirationen att prova och lokalt anpassa arbetsmodellen Koordinator kom från ett projekt vid Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd i Stockholm, där man arbetat med modellen under några år. Detsamma gällde Konflikt & försoning, en samarbetsmodell mellan tingsrätt och familjerätt med syfte att undvika domstolsförhandling i processen att få ett fungerande vardagsliv för barn med skilda föräldrar i konflikt.

Ett flertal södertörnskommuner har familjer där Koordinator prövats. Under projektet har koordinatorerna tillsammans utgjort en handledningsgrupp (som också fortsätter) med kontinuerlig kontakt med professor R Deutsch från USA, som utvecklat koordinatormodellen. Även om verksamheten med Koordinator fortfarande är liten i södertörnskommunerna finns den inom det ordinarie utbudet av metoder.

Rapporten har två delar. En del är en intervjustudie med koordinatorer och några föräldrar. Den andra delen är en analys av hinder och möjligheter för verksamheten med koordinator att växa, eftersom studier visar att det är ett bra arbetssätt med föräldrarna med de riktigt svåra och långvariga vårdnads-konflikterna.

Författaren till rapporten, Marianne Gabrielsson har arbetat både i stockholms- och södertörnsprojektet. Marianne har därför en unik kunskap inom utvecklingsarbete i socialtjänstens arbete med familjerätt.

Rapporterna inom FoU-Södertörns skriftserie från projektet Barn med föräldrar i svår vårdnadskonflikt är nu tre. Förutom denna om Koordinator behandlar nr 123/14 arbetsmodellen Konflikt & försoning. Nr 124/14 är förutom en FoU-rapport också ett examensarbete i folkhälsovetenskap om Konflikt & försoning och Koordinator i belysning av barnkonventionens begrepp barnets bästa.