Se filmen om utvärdering

FoU Södertörn arbetar med praktiknära forskning och utveckling. Det innebär bland annat att, tillsammans med anställda i verksamheter, skapa kunskap om, för och tillsammans med praktiken.

I många av våra studier och utvärderingar arbetar vi interaktivt. En av de lärdomar som vi har dragit av studier och utvärderingsuppdrag är att om intresset och engagemanget från personal och chefer är högt så gynnar det både utvärderingsarbetet och implementeringen av resultatet. Vi försöker inleda samarbetet i ett så tidigt skede som möjligt, med en dialog runt syfte och metod, och vi försöker ha en dialog om resultat under arbetets gång.

Ett begrepp som kommit att användas under senare år för att beskriva den typ av utvärderingar som sker i nära dialog med de som genomför ett utvecklingsarbete är lärande utvärdering.

Vad är en lärande utvärdering?

Lärande utvärdering kombinerar processutvärdering och interaktiv forskning. Processutvärdering kan beskrivas som en analys av vad som gör att ett projekt eller utvecklingsarbete blir framgångsrikt eller inte. Processen kan följas på olika sätt, t.ex. genom dokument, aktiviteter som äger rum inom projektet genom intervjuer eller fokusgrupper med olika aktörer. Till skillnad från processutvärderingen, där lärandeprocesserna inte ingår i utvärderingsuppgiften men kan bli en följd av utvärderingsinsatsen, försöker man i en lärande utvärdering bidra till lärande som en del av utvecklingsarbetet.

En lärande utvärdering syftar till att vara ett stöd till utvecklingsarbetet under tiden som det pågår. Utvärderaren följer arbetet under processens gång, och kan lyfta upp både styrkor och problem vartefter, och inte som i traditionell utvärdering i en slutrapport efteråt.

Lärande utvärdering utgår bland annat från teorier om organisatoriskt lärande och implementering, och använder sig av olika analytiska redskap.

De lärande inslagen i en lärande utvärdering kan ha olika omfattning och utformning beroende på vilka resurser som har avsatts för utvärderingen, vad som ska utvärderas och önskemål från uppdragsgivaren. Olika organisationsnivåer kan vara involverade och beröras av lärandet i olika utsträckning.

En central del av en lärande utvärdering är de kontinuerliga återkopplingarna. Till vem och hur ofta beror på hur utvecklingsarbetet är organiserat och vilka syften man har med den lärande utvärderingen. Eftersom utvärderingen görs nära verksamheten är det vanligt med täta återkoppling till projektledare eller projektgrupp, personalen i verksamheten. Men det är även viktigt att involvera styrgrupper och liknande, som ska fatta beslut om inriktning och resurser.

Hur kan man ha nytta av en lärande utvärdering?

En lärande utvärdering kan användas för att:

  • Skaffa sig en första bild av utvecklingsarbetets styrkor och svagheter vid planeringen av ett projekt eller utvecklingsarbete
  • Analysera projektets förändringsteori: Vad skapar problemen som ska lösas med utvecklingsarbetet? Hur är det tänkt att lösas – med vilka aktiviteter? Hur ser sambandet ut mellan de aktiviteter som ska genomföras och de resultat man avser att uppnå? Vilka aktörer berörs – och har de involverats? Hur har man tänkt avläsa om man lyckas?
  • Analysera organisatoriska förutsättningar för utvecklingsarbetet: Har nödvändiga beslut tagits, finns mandat, resurser och förankring hos relevanta aktörer?
  • Bidra till kritisk reflektion över de mål som formulerats för arbetet. Mäter de rätt saker? Det vill säga leder de insatsen i rätt riktning eller behöver nya mål utformas? I värsta fall kan arbetet ledas i fel riktning genom att man har ställt upp fel mått för att mäta måluppfyllelse och resultat.
  • Följa att utvecklingsarbetet är på rätt väg.
  • Underlätta utbyte av erfarenheter i projektet. I utvecklingsarbete är det centralt att erfarenheter kan delas mellan olika nivåer, det som även kallas organisatoriskt lärande. Ett sådant utbyte av erfarenheter och reflektion är viktigt för att kunna fatta strategiska beslut som rör utvecklingsarbetet, som inriktning och resurstilldelning, behov av omprioriteringar och anpassningar av mål och metoder.
  • Fungera som ett stöd för en projektledare eller projektgrupp genom att spegla processen, synliggöra olika perspektiv och synliggöra hinder på olika organisationsnivåer.
  • Föra in brukares erfarenheter och upplevelser i utvecklingsarbetet genom intervjuer med deltagare.
  • Stödja metodutveckling. Det kan t ex göras genom dialog och fokusgruppsamtal där personal får sätta ord på och problematisera arbetssätt och erfarenheter.

För mer information: Åsa Bringlöv

Några exempel på lärande utvärderingar som FoU Södertörn har gjort. Rapporterna kan laddas ner.

Arbetsrehabilitering i samverkan. En utvärdering av Remiss- och kartläggningsteamet och Samverkansteamet i Huddinge. Åsa Bringlöv (Rapport 138/15)

Mellanvårdsboende för personer i behov av psykiatrisk vård – utvärdering av ett projekt. Åsa Bringlöv & Hjördis Gustafsson. (Rapport 111/13).

Men det borde ju vara självklart… Erfarenheter av jämställdhetsintegrering i Huddinge kommun. Åsa Bringlöv (Rapport 91/10)

I skuggan av brandkårsutryckningarna pågår det dagliga arbetet. Om ett försök att lägga grunden för ett långsiktigt arbete för goda uppväxtvillkor. Åsa Bringlöv. (Rapport 75/09)

Mellan fastställda principer och individuella behov. Erfarenheter av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering. Åsa Bringlöv. (Rapport 67/08)

 

Lästips för dig som vill veta mer om utvärdering:

Lärande utvärdering genom följeforskning. Svensson, Lennart m fl (2009). Lund: Studentlitteratur.

Utvärdering – mer än metod. Tankar och synsätt i utvärderingsforskning. Karlsson, Ove (1999). Stockholm: Svenska kommunförbundet.

Nya utvärderingsmonstret: Om kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn. Lindgren, Lena (2014). Lund: Studentlitteratur.

Projekt på rätt väg? Om att komma framåt med Socialfonden. Sävenstrand, Andreas & Florén, Anna-Karin (2011). SPeL-rapport nr 4, 2011. Örebro: APeL.

Nye Veje i Evaluering. Håndbog i tre evalueringsmodeller. Dahler-Larsen, Peter. & Krogstrup, Hanne Kathrine (2003). Aalborg: Academica.

BIKVA-modellen: en dialog- og laeringsorienteret evalueringsmodell. Krogstrup, Hanne Kathrine (1996). Aalborg Universitet.