Bostadslösheten bland barnfamiljer ökar i samband med att tillgängligheten till den svenska bostadsmarknaden alltmer styrs av de bostadssökandes ekonomiska och sociala resurser. Eva Nyberg från FoU Södertörn och Monica Brendler Lindqvist, före detta chef för Röda Korsets Center för torterade flyktingar, diskuterar i en artikel i Svenska Dagbladet om någon tar ansvar för barnen. Artikeln bygger på FoU-rapporten ”Bostadslöshet som uppväxtvillkor” Rapport nr 155 (författare Gustavo Moreno, Eva Nyberg, Marcela Puga & Annika Öhlin).

Många barn växer numera upp inom vad som benämns ”den sekundära bostadsmarknaden”, exemplifierat med hotellboende, korta andrahandskontrakt som följer på varandra, vandrarhem, inneboende i ett rum hos bekanta eller obekanta lägenhetsinnehavare. Rapporten beskriver hur vardagen ser ut för barnfamiljer som långvarigt saknar en egen bostad.

Två arenor för mötet med målgruppen bostadslösa familjer har använts i den studie som rapporten bygger på, en familjecentral som har fokus på de yngsta barnen i samhällets förebyggande sociala insatser, och ett hotellboende med rum i korridor med gemensamt kök och serviceutrymmen.

Rapporten tar upp olika livsvillkor som karakteriserar familjer som återfinns inom gruppen bostadslösa. Andra problem som samvarierar med, eller orsakar, bostadslösheten beskrivs också. Särskilt fokuseras bostadslöshetens konsekvenser för barnen. För både barn och vuxna medför de bostadslösningar som tillhör ”den sekundära bostadsmarknaden” problem i familjens ansträngningar att ordna ett fungerande vardagsliv. Stigmatisering och ojämlikhet sammanfattar familjemedlemmarnas syn på den egna livssituationen i förhållande till den ”vanliga” familjen i samhället.