När ett barn säger att de inte vill träffa en förälder bör det ses som ett incitament att fråga vidare, säger Karin Röbäck de Souza, verksam på Barnombudsmannen och Barnafrid, som ett exempel på barns delaktighet när hon föreläste för Södertörns familjerätter. Det är viktigt att undersöka varför barnet inte vill träffa sin förälder.

Den 17 mars 2017 bjöd FoU Södertörn och Södertörns metodutvecklingsgrupp för familjerätt in till ”En studiedag om barnets delaktighet i arbetet med vårdnadstvister vid domstol och kommunens familjerätt”.

Utifrån egen och andras forskning redogjorde Karin Röbäck de Souza om statistik över våld mot barn i vårdnadskonflikter. Hon återgav också vad barn vars föräldrar befinner sig i vårdnadskonflikter berättar själva om sin situation och konstaterar att de som har en tydlig uppfattning om att inte träffa en förälder uttrycker störst behov att få påverka och vara med i processen om vårdnad.

Röbäck de Souza påminde om den dubbelsyn som råder i fråga om barn i dagens samhälle. Barn kan beskrivas utifrån sina behov eller som aktörer och utifrån omsorg eller delaktighet. Vilket synsätt man anammar kan få betydelse för hur man agerar. Likaså bör professionella fundera över hur mognad, behov av skydd osv ges ett innehåll utifrån kön och ålder.

Förmiddagen handlade också om de nya statliga offentliga utredningar som berör barns delaktighet. Det gällde Barns och ungas rätt vid tvångsvård 2015:71, Barnrättsutredningen 2016:19 och Vårdnadsutredningen 2017:6. Istället för att enbart tala om barns behov betonas också barns åsikter och erfarenheter.